Men knappt nån feber iaf.

Småkronorna hade verkligen otur. Usch då. Men starkt jobbat ändå!

Charlotte Kalla är hyfsad, skulle man kunna säga! Åka uppför en slalombacke med som mest (eller ja, som minst kanske det heter i detta fallet...) 26 graders lutning som Anja skulle susa nerför. Mycket märkligt, det där Tour de ski.

Massa skidor hela dagen, det är kul. Har parallellt med detta läst ut Flickan som lekte med elden för andra gången. Men jag sörjer att jag inte har trean själv. Är läsotålig.

Dessutom har jag lyckats sprida ugnsdoft i lägenheten... Tänkte inte riktigt på att jag ställt in stekpannorna där... Jag antar att man fortfarande kan skylla på feberyra!

En man misstänkt mördad på min stadsdel, Gideonsberg. Läskigt. Det är förvisso inte just runt mitt hus, då hade polisen tittat förbi. Men ändå. Läskigt med alla dessa liv som försvinner, alldeles i närheten. Om det hade varit i Reftele hade man redan haft "alla" fakta, men nu är det så anonymt. Här hälsar man på grannarna om man möter dem i trappan, på sin höjd. Hemma känner jag dem alla. Jag kan sakna den samhällsattityden. Varför ska man inte kunna bry sig om varandra? Samtidigt vågar jag ju inte heller riktigt ta initiativ och bara börja prata. Tant Lilly (ja, bara det faktum att jag sen jag var liten har kallat henne tant...), närmsta grannen i Småland, är ju i samma ålder som de längst ner i huset, men hur lär man känna nya gamla människor..? De är ju intressanta!

Kallar man folk "tant" längre?

Man kanske skulle bli historiker...

Näe, ugnskyckling nu...